måndagen den 19:e december 2011

Homage


Mina personliga hjältar i bloggvärlden för dagen är två till antalet.

Den ena serverar en replik till Erik Ullenhags artikel i DN idag, och heter Anna Troberg.

Hennes artikel tar upp värdet av att gå längre än fina ord. Ullenhag för fram en hel del goda poänger, men precis som med hans husse, är det många vackra ord. När hyllningarna tystat, fortsätter Sverige förse diktaturer med vapen, och skicka tillbaka flyktingar till länder där de riskerar tortyr, fängelse eller värre, stick i stäv med den Europakonvention vi skrivit in i svensk lag.

Läs Annas artikel här, och jag menar det - läs den.


Ett av de där länderna vi skickar tillbaka människor till är Syrien, vilket flera bloggare med mig uppmärksammade i ett upprop rätt nyligen. En av de som  gjort detsamma är dagens andra hjälte för dagen:

Bawar Ismail.

Jag har en svag punkt för människor som tillåter sig vara riktigt förbannade av rätt orsaker. Kanske för att de rättfärdigar mig, och talar om för mig att jag inte är ensam. Liksom Bawar ser jag dagligen på medan förtvivlade aktivister räknar kropparna och försöker få folk att reagera.

I den här frågan talar Bawar för mig. Jag skulle kunna ställa mig bakom varje ord i hans text:

"Tillräckligt många har dödats medan omvärlden tittat på. Medan vi tittat på. Ja, ibland förlorar man helt tilltron till allt och alla. Till världssamfundet. Men så ser man att människorna i Syrien fortsätter att slåss. De fortsätter att kämpa trots motgång efter motgång, dödssiffra efter dödssiffra och misshandel efter misshandel. För de tror på något som universellt att inte ens Assad kan förhindra dem från att försöka nå det. De tror på frihet. 



Och vid sidan av sitter världsledarna och gör inget. Det är fan skamligt."

Fuck yeah, Bawar.

... Och det var allt jag hade att säga. Annas och Bawars inlägg talar för sig själva.

Avslutningsvis återpublicerar jag listan på bloggare som ingick i uppropet för Syrien. Det finns fortfarande plats för fler:

Absolute Banana
Annarkia
Anna Troberg
Anne Kekki
Bawar Ismail
Calandrella 
Camilla Rågfors
Carina Wellton*
Daniel Gustafsson

Frekar06
Frihetssmedjan

Humanistbloggen
Malinka 
Markus Kylberg
Liberaldemokraterna
New Renaissance
Niklas Starow
Nordic Dervish
Opassande 
Per Pettersson
Sammy Nordström
Torbjörn Jerlerup
Unileffum
Värmlandspiraten
Yami och Pandorna 
Zac's åsikter på ett fat

7 kommentarer:

  1. Ska vi starta ett nytt krig eller ska vi låta alla Syrier som vantrivs flytta till Sverige?

    Jag vill gärna hjälpa flyktingar -- OM OCH ENDAST OM -- jag får en garanti att de flesta åker hem igen när det lugnat sig.
    Är du med på att exillibyerna nu bör packa sina väskor?

    SvaraRadera
  2. @Åke:
    Ingetdera.

    Vi ska följa gällande avtal som dessutom är svensk lagstiftning. Vi ska hedra våra åtaganden. Jag gissar att du oroar dig för invandring?

    Fair enough. Jag delar inte din oro, men respekterar din åsikt.

    Personligen skiter jag i vilken form av uppehållstillstånd det rör sig om. Det måste inte nödvändigtvis vara permanent.

    Men vi ska INTE skicka tillbaka människor till Syrien, för det har inte med 'vantrivsel' att göra. Det har med att människor dödas och förföljs att göra, detta för att de går ut i protest, vilket de FORTSATT göra dagligen sedan i mars, trots att de dödas mer eller mindre urskiljningslöst.

    100-120 döda idag, beroende på källor.

    Hade vi till exempel haft och FÖLJT Europakonventionen på 30-talet, hade våra historieböcker inte innehållit stycken om hur vi skickade judar tillbaka till förintelseläger för att vi inte ville stöta oss med nassarna.

    Invandringskvoter vad gäller permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap kan det diskuteras vid sidan av åtaganden vi redan gjort.

    Vill du upphäva de åtagandena får du jobba demokratiskt för det, men nu gäller de.

    SvaraRadera
  3. Jag instämmer helt med att vi inte i nuläget ska skicka tillbaka Syrier. Att göra det är ett klart brott mot Sveriges internationella åtaganden. Men vad menar Bawar Ismail att världsledarna därutöver ska göra? I FN har nyligen beslutats om sanktioner mot Syrien. Ska mera göras och i så fall vad? Ska väst gå in med militära styrkor i en redan instabil region? Och vem är då beredd att riskera livet i en sådan militär insats. Jag avstår gärna eftersom jag kanske är feg och livsbejakande (det tillstår jag gärna). Men en militär intervention förutsätter att någon är villig att riskera livet, frågan är vem!?

    SvaraRadera
  4. Fördomar måste alltid bemötas… Del II http://www.hesperus.nu/?p=1142

    SvaraRadera
  5. @Juristen:
    Jag har hört rätt många syrier uppgivet säga saker som "Bomba oss, Nato - bara gör NÅGONTING". Hade jag alla svar på hur man löser problem som det där skulle jag på allvar kandidera till någon post, men jag är rätt säker på att det finns mer man skulle kunna göra.

    Det drar hursomhelst vidare mot fullt inbördeskrig i landet. Jag är förmodligen mer skeptisk mot militära interventioner i allmänhet än Bawar, men samtidigt är jag inte beredd att utesluta någonting just nu.

    Börjar bli väldigt trött av att räkna lik.

    @R:
    Intressant. Vad har Svenskarnas Parti emot saltgurka?

    SvaraRadera
  6. Beelzebjörn: Frågan är onekligen svår. Jag är liksom du trött på att liken travas på hög. Ekonomiska sanktioner har sällan någon effekt på diktaturer som Syrien. Det som kvarstår är erfarenhetsmässig ett militärt ingripande. Någon måste då vara beredd att riskera sitt liv och vara villig att ta liv. Det är här som kraven på fler åtgärder blir problematiska.

    SvaraRadera
  7. @Juristen:
    Indeed.

    Märkligt nog verkar problemen med offervilja vara lättare att lösa/mindre viktiga när större oljefyndigheter finns i närheten.

    SvaraRadera